Spel istället för skolarbete – datorernas dubbla roll i klassrummet
Skolinspektionen varnar för att datorer och surfplattor i klassrummen ofta används till spel istället för undervisning – och pekar på stora brister i skolornas rutiner.
28 augusti 2025En färsk granskning från Skolinspektionen avslöjar att digitala enheter i skolan inte alltid används på det sätt som var tänkt. Vid en oanmäld tillsyn av 60 skolor visade det sig att elever på hela 22 skolor använde skolans datorer och surfplattor för otillåtna aktiviteter – i första hand för att spela spel.
Resultaten presenteras i ett pressmeddelande och pekar på att problemet inte är isolerat, utan något som återkommer på många håll i landet.
Bristande rutiner för hantering av digitala enheter
Utöver spelandet framkom också att 29 av de granskade skolorna helt saknade tydliga rutiner för hur digitala enheter ska hanteras och omhändertas. Medan många skolor har infört regler kring mobiltelefoner, har man i flera fall glömt bort att även datorer och surfplattor kan användas på sätt som stör undervisningen.
– Det räcker inte att bara samla in mobiltelefonerna. Eleverna använder också datorer och surfplattor på ett otillåtet sätt, förklarar Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen.

När distraktionen är som störst
Enligt rapporten är det framför allt under moment där elever arbetar mer självständigt som spelandet tar fart. Men det händer även under grupparbeten och i övergångar mellan olika delar av lektionen, då lärarens uppmärksamhet är delad.
Denna typ av distraktion kan få konsekvenser både för enskilda elevers resultat och för arbetsmiljön i klassrummet som helhet.
LÄS ÄVEN: AI tar plats i spelutveckling – 9 av 10 använder redan tekniken
Balansen mellan teknik och fokus
Frågan blir därmed hur skolorna kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter utan att låta spel och andra störningsmoment ta över. Tekniken är ett kraftfullt verktyg för lärande, men kräver samtidigt strukturer och tydliga riktlinjer för att fungera på bästa sätt.
Skolinspektionens granskning visar att många skolor ännu inte har hittat den balansen – och att ansvaret nu ligger på huvudmän och skolledningar att täppa till luckorna.




